Jag minns allra första gången jag bestämde mig för att granska INCI riktigt ordentligt på en hudvårdsprodukt. Det var i samband med att jag precis hade fyllt på mitt lager med ”fina” produkter att sälja. Är de så naturliga som utlovats? Vad smörjer jag på min hud egentligen? Vad förmedlar jag till andra? Och vad sjutton betyder alla de där konstiga orden?

Det blev en vändpunkt för mig. Detta kunde jag ju inte stå för! Grymt besviken med en tung känsla av hopplöshet bestämde jag mig för att inte slås ner utan göra något åt saken. Jag sålde ut hela mitt lilla lager och fick som tur var igen pengarna jag lagt ut. Började granska INCI på varenda liten produkt i badrummet och blev lika chockad som när jag läste boken Den hemlige kocken om alla tillsatser i mat. Jag hade lust att bara hiva ut skiten, spränga allt i luften eller vad sjutton som helst. Med alla dessa kemikalier så skulle de väl kanske kunna spränga sig själva bara genom att skakas om i flaskan? Skämt åsido så innehåller även vegetabilier kemikalier naturligt, men genom årtusenden av användning har vi lärt oss att handskas med dem och vilka effekter och biverkningar de kan ha. Vad vet vi egentligen om alla dessa syntetiska ämnen och eventuella cocktaileffekter?

Men det är inte så enkelt att bara kasta ut alla konventionella produkter. Jag kommer antagligen även i fortsättningen behöva schampo, bodylotion, ansiktsvatten osv osv. Vart hittar jag det och vilka produkter kan jag känna mig säker med? INCI ser minst lika förvirrande ut på naturliga produkter. Jag menar, Cetearyl alcohol, Disodium cocoyl glutamate, Potassium sorbate, what the f’**k is that? Eko-märkningar i all ära, men det är ingen garanti för att produkten är helt ”ren” från mindre angenäma ämnen.

Alla dessa ämnen man bör undvika är en hel vetenskap och någonstans måste man ju ändå börja. En liten lista med några ingredienser jag helst inte vill ha i mina produkter är ett bra steg i rätt riktning. Och precis så gjorde jag. Sedan är det bara att läsa, läsa, läsa och fylla på listan efter hand. Till slut har jag lärt min hjärna att automatiskt signalera när mystiska ingredienser listas på produkterna. Jag är inget proffs och kan absolut inte förklara eller berätta direkt ur minnet varför jag bör undvika alla dessa ämnen, men jag anser mig inte behöva presentera alla studier eller artiklar jag läst. Jag är bara nöjd, mycket nöjd, med att i alla fall lärt mig ganska bra att skilja agnarna från vetet. Men det tar TID och man slutar aldrig lära sig nya saker, ställas inför nya faktum eller att förvirras totalt. Men det är det värt.

Så hur såg min lilla lista ut? Jag minns inte säkert, men skulle jag göra en idag så skulle den se ut ungefär så här (utan inbördes ordning):

UNDVIK!

Mineraloljor, Mineral Oil, Paraffinum Liquidum, Petrolatum – Ärligt talat, vem vill smeta in sin hud med sånt som utvunnits ur den petrokemiska industrin och därmed har samma ursprung som det vi driver våra bilar med? Misstänks dessutom ha samband med bindvävssjukdomar och cancer.

Parabener, Butyl-, Ethyl, Isobutyl, Methyl- och Propylparaben - Ingen har väl missat debatten kring parabener efter att man hittat detta i en bröstcancertumör? Nog för att det anses vara ett av de mest effektiva konserveringsmedlen, men är det värt risken för hormonstörningar hos oss och våra barn? Don’t think so!

Sulfater, Sodium Laureth Sulfate (SLES), Sodium Lauryl Sulfate (SLS), Ammonium Lauryl Sulfate, Sodium Coco Sulfate m.fl. – Kraftigt avfettande och irriterande ämnen som gör produkterna skummande. Spår av 1,4-dioxane, en känd cancerogen, har hittats i SLES.

PEG-ar, (Polyethylene Glycol) skrivs ofta med sifftor efter t.ex. PEG-8 – Kan ge kontakteksem om det används på skadad hud. Föroreningar av 1,4-dioxane har hittats även i PEGar.

Formaldehyd, Formaldehyde – Känd cancerogen som även kan orsaka leverskador och allergier vid upprepad exponering.

Syntetisk parfym, Parfum, Perfume – Även essentiella doftämnen listas under Parfum, men seriösa tillverkare brukar skriva att det rör sig om eteriska oljor (vilka i och för sig kan innehålla ämnen som känsliga personer reagerar på). Syntetiska parfymer innehåller allt möjligt som vi inte vet om om som tillverkaren inte heller behöver redovisa. Ftalater påträffas inte helt sällan i syntetisk parfym, vilka är hormonstörande, misstänkta cancerogener och tros även ligga bakom fosterskador och defekter hos nyfödda.

Triclosan – Effektiv bakteriedödare som används i t.ex. tandkräm och produkter som ska motverka akne. Går över i bröstmjölk och kan ge upphov till antibiotikaresistens. Giftigt för vattenlevande organismer.

Imidazolidinyl- och Diazolidinyl Urea – Kan frigöra formaldehyd och orsaka allergier.

Silikoner, Silica, Dimethicone, Cyclomethicone, Cyclopentasiloxane – Tillverkas i den petrokemiska industrin och gör ingen annan nytta än att täppa till huden och ”plasta in” håret.

Trietanolamin, Triethanolamine -  Reaktioner med oxider och syror kan bilda nitrosaminer, vilka kan ge upphov till cancer. Kan även ge kontakteksem.

Cocamide DEA - Se Trietanolamin

Aluminiumklorid, Aluminium Chloride – Återfinns i många deodoranter och absorberas av kroppen.  Kopplingar har gjorts till bröstcancer och ämnet har även varit omdebatterat i diskussioner kring Alzheimers.

Så, det var det! Är i och för sig skeptisk även till Phenoxyethanol, som det finns varningar om. Tyvärr konserveras många naturkosmetiska produkter, som har bra innehåll för övrigt, med detta ämne. Just dessa undviker jag tills vidare att köpa, precis som jag undviker livsmedel med E-nummer.

Varför använda syntetiskt crap, när det finns äkta vara?